FysikA-Kursplan-20091122-0905

 Innehåll

1. Inledning
2. Kursdelar
   1. 3. Rörelse
   2. 4. Newtons lagar
   3. 5. Energi
   4. 6. Termofysik
   5. 7. Elektricitet
   6. 8. Ljus
   7. Orientering om mikrokosmos och makrokosmos
3. Kursmål som integreras i samtliga kursdelar samt i en ev "Fysik-prepp" eller "NV-introdukton"
4. Kortare arbete/redovisning.

 

 

Inledning

Detta arbete har följt ur ett behov att konkretisera och exemplifiera Skolverkets kursplaner. Det är först när de är omarbetade, tolkade till innehållsmål som de kan användas i undervisningen. Kunskapssynen är samma så där hänvisar jag till Skolverkets styrdokument. I beskrivningen av innehållsmål har jag valt att använda begrepp för att beskriva typen av mål. Detta kortar ner texten och gör det möjligt att utveckla vad som menas på ett ställe, istället för utspritt bland alla målen. De ord jag fastnat för att använda är beskriva, definera, lösa, och kunna. Kunna är alltså inte alltid samma som i kursplanerna. Mina fyra begrepp kan kopplas till den rådande kunskapssynens fyra F: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Men ibland överlappar de eftersom beskriva, definera, lösa, och kunna direktare kan kopplas till aktiviteter eftersom de refererar till innehåll. Innehållsmålen som här följer kan sägas vara baserade på styrdokumenten. Men det är inte den enda grunden som målen står på. Stark vikt har lagts vid att utgå från kursplan starkt kopplat till ämnet det beskrivs av tekniker och naturvetare i Sverige och internationellt. Samt hur pedagoger och ämnesdidaktiker med fördjupad insikt och mångårig erfarenhet väljer att undervisa ämnet för att det ska fungera som grund i alla de avseenden som anges i styrdokumenten. Innehållsmål står därigenom på flera ben vilket inte styrdokumentens mål gör.

Beskriva: Främst med ord (i andra hand ekvationer), sammanfatta (koncist), konkretisera och exemplifiera. Muntligt och / eller skriftligt.

Definera: Främst ange sambandet med hjälp av formelsamlingen och kunna ange alla parametrars innebörd i varje givet exempel.

Lösa: Använda formelsamling och miniräknare (grafritande är tillåten), fysik och matematikkunskaper för att lösa ett givet problem. Producera en lösning som även helt eller delvis täcker in beskriva (främst genom raderna mellan sambanden)) och definiera (främst genom att beskriva de parametrar som ingår i sambanden). I de kursdelar där innehållsmålen mest handlar om lösa krävs därmed att uppgifterna måste hålla sådan nivå att även definiera och beskriva täcks in.

Ibland preciseras Lösa. T ex Grafiskt och / eller laborativt innebär att matematiken för att lösa problemen helt matematiskt inte krävs. Ett urval av lösa-uppgifterna är aven laborativa och / eller simuleringar.




Kunna: Förekommer under lärarnoteringar och innebära att kunskapen ska finnas inlärd utan formelsamling längre eftertanke.

Kursdelar

 

3. Rörelse

ha kunskap om krafter och kraftmoment samt kunna utnyttja dessa begrepp för att beskriva jämviktstillstånd och linjär rörelse (Uppdelat: linjär rörelse är till en del ett avsnitt fristående från krafter, kraftmoment och jämvikt)

Mål  Nr	Innehållsmål (beskriva, definiera, lösa)	Noteringar
301	Lösa s/v/a- t-problem med sträckformler samt sambanden för medelhastighet och medelacceleration.
302	Lösa s/v/a- t-problem grafiskt.	Såväl tolka grafer som att rita egna.
303	Lösa s/v/a- t-problem genom att kombinera grafisk metod med att tillämpa formler.	På de högre nivåerna ska eleven klara problemen med alla de möjligher att varier frågeställning som finns dvs relativt många problem krävs.
304	Beskriva Gallileis lag, fritt fall och lösa probelm när det bara påverkas av tyngdaccelerationen.

 

 

 

 

 

4. Newtons lagar

ha kunskap om krafter och kraftmoment samt kunna utnyttja dessa begrepp för att beskriva jämviktstillstånd och linjär rörelse (Uppdelat: linjär rörelse fristående från krafter behandlas även i ett eget moment. Här ingår linjär rörelse nu i kombination med krafter)

Innehållsmål

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
401	Lösa problem grafiskt med kraftpilar (krafter som vektorer upp till 4 krafter verkande i en punkt eller på ett föremål)
402	Lösa problem med Newtons 1a, 2a och 3e lag	Även när flera av lagarna tillämpas i problemet.
403	Lösa problem med båda jämviktsvillkoren (då kraftmomenten balanserar varandra). En jämntjock stång med jämn densitet i jämvikt. En balanspunkt.	Max tre bidrag till kraftmomentet (t ex stångens egen tyngd och två ytterligare bidrag)

 

 

5. Energi

ha kännedom om energiprincipen och energiomvandlingar, känna till innebörden i begreppet energikvalitet samt kunna använda kunskaperna om energi för att diskutera energifrågor i samhället. 

Den sista delen av kursmålet behandlas efter att momenten Värme och Elektricitet är klara.  

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
501	Beskriva energilagen (=energiprincipen)	Kunna dess formulering.
502	Lösa problem med arbete när kraft och väg är lika riktade. Enheten Joule.	Kunna enheten Joule och att I kcal är att värma upp 1 l vatten 1 grad
503	Lösa problem med arbete generellt. sinus och cosinus ingår.
504	Lösa problem med effekt. Enheten Watt.
505	Lösa problem med kinetisk energi.	Kunna enhetsomvandla från km/h och tillämpa formeln.
506	Lösa problem med potentiell energi.
507	Lösa problem med energiprincipen och mekanisk energi.	Förluster kan ingå men om de är svåra att bestämma direkt ska de kunna beräknas som skilllnaden mellan andra energiformer.
508	Lösa problem med frikton i lutande planet.	Kunna bestämma alla krafter på ett föremål i lutande planet. Både i vila och accelererande.
509	Beskriva vilofriktion glidfriktion och luftmotstånd.

 

 

 

6. Termofysik

ha kunskap om värme, temperatur och tryck

känna till innebörden i begreppet energikvalitet samt kunna använda kunskaperna om energi för att diskutera energifrågor i samhället. 

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
601	Lösa problem med tryck innehållande P, F och A.
602	Lösa problem med vätsketryck	Kunna enheten Joule och att I kcal är att värma upp 1 l vatten 1 grad
603	Lösa problem med lyftkraft och Arkimedes princip
604	Definera gastryck	Allmänna tillståndslagen ingår inte i sin helhet på denna nivå. Relationerna mellan P, V, n, T ingår på nivån "P ökar då T ökar"
605	Beskriva gastryck som beroende av enskilda molekylers krockar	Endast i mycket korta drag.
606	Beskriva temperatur som beroende av enskilda molekylers rörelseenergi	Endast i mycket korta drag.
607	Beskriva värme som beroende av inreenergi	Endast i mycket korta drag. Om möjlighet finns kan det med fördel samordnas med Kemi A. Om ämnena samplaneras kan en brygga värme, inreenergi, entalpi göras.
608	Lösa problem med Specifik värmekapacitet. smältvärme och ångbildningsvärme.	Tyngdpunkt för de delar som handlar om värme läggs här.
609	Beskriva energikvalitet och termodynamikens 2a lag	Men denna deskriptiva kunskap är mycket viktig eftersom det relaterar till kursmålet inom energi. Noter "beskriva". Det finns inte utrymme på denna nivå att fördjupa dessa begrepp

 

 

7. Elektricitet

 

ha kunskap om elektriska fält, elektrisk spänning och ström samt elektrisk energi och effekt

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
701	Beskriva elektriska krafter.	Kula/stav, elektroskopet
702	Beskriva elektrisk influens.	Stav/pappersbitar, elektroskopet
703	Definera Coulombs lag	Använda sambandet för att betämma hur F beror av Q1, Q2 och r.
704	Definera Spänning	... som arbete /laddning
705	Beskriva homogent Elektriskt fält	Återkommer i B-kursen varför det är ett område som kan begränsas i A-kursen.
706	Definera Elektriskt fält som kraft per laddning
707	Definera Ström som laddning per tid och strömriktning
708	Lösa problem med ohms lag över ett motstånd eller en glödlampa
709	Lösa problem med kretsar. Bestämma U,I,R, P i alla grenar/delar av en krets	Max 4 motstånd och max en spänningskälla .Motstånd kan vara ersatta av glödlampa och deras relativa ljusstyrka ska kunna avgöras.
710	Definera resistivitet.	Kunna att ledare i vissa tillämåpningar bidrar till resistans och i vissa tillämningar ger kortslutning.
711	Definera ems och inre resistans	Kunna den begränsning ett batteri har att elverera strömstyrka.
712	Lösa problem  med hushållsel och värme	Kunna effektivvärde och effekt energiberäknignar med elräkningen

 

8. Ljus

 

ha kunskap om ljuset, dess reflektion och brytning samt några tillämpningar inom detta område 

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
801	Lösa grafiskt (strålkonstruktion) refelktion i plan, konkav och konvex spegel
802	lösa med brytningslagen och rita brytning av en stråle genom medium	Max tre olika medier
803	Lösa brytningsproblem där totalreflektion inträder	Använda sambandet för att betämma hur F beror av Q1, Q2 och r.
804	Beskriva fiberoptik	... som arbete /laddning
805	Beskriva ljusets olika färgers brytnin i prisma	Endast färgorning inte våglängd i samband
806	lösa probelm med Strålkonstruktion i konkav och konvexa linser med föremål såväl innanför som utanför brännpunkten.
807	Lösa problem med Gauss linsformel
808	Beskriva ögat, kameran och luppen	Problemen faller in under 806 Kunna Kopplingen att tillämpningarna kan beskrivas med dessa modeller. Kikaren är överkurs.

Orientering om mikrokosmos och makrokosmos

ha översiktlig kunskap om universums struktur och materiens uppbyggnad i mindre beståndsdelar samt de fundamentala krafter som binder samman planetsystem, atomer och atomkärnor

 

 

 

 

Kursmål som integreras i samtliga kursdelar samt i en ev "Fysik-prepp" eller "NV-introdukton"

kunna delta i planering och genomförande av enkla experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten

kunna föra resonemang kring fysikaliska storheter, begrepp och modeller samt inom ramen för dessa modeller genomföra enkla beräkningar

kunna beskriva och analysera några vardagliga företeelser och skeenden med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller

Dessa kursmål bearbetas dels parallellt med de olika områdena dessutom kan 1. Fysikens Värld och 2. Fysikerns sätt att se eller motsvarande materinal från annan källa med fördel användas som förberedelse inför Fysik A. Formerna för detta kan variera. Det kan behövas en dedikerad "Fysik-prepp" eller så kan det ske ämnesintegrerat med matematik, Kemi och Biologi i en NV-introduktion.

Områden som kan addresseras och som utgör en grund för att klara:

*Redovisa mätningar i tabell och diagram.

*Räta linjens ekvation med lutning, k och intercept, m.

*sinus och cosinus

*Ekvationslösning gå igenom balansvågen med två vågskålar samt bl a typen a/x=c    (x i nämnaren).  y = a + b/x    (x i nämnaren, två termer i ett led)

*Mätningar, medelvärde, mätnoggrannhet.

*Rapportskrivning.

 

 

 

Kortare arbete/redovisning.

 

Inom ramen för kursen finns möjligheten att ha ett kortare arbete (1-2 v)av lättare karaktär som får väljas fritt. 

 

Exempel på lämpliga områden är

*Historisk fysik

*Medicinsk fysik

*Fysik i biologiska system

*Mikrokosmos

*Makrokosmos

*Elektriska kretsar

 

Bland innehållsmålen ovan kan ha översiktlig kunskap om universums struktur och materiens uppbyggnad i mindre beståndsdelar samt de fundamentala krafter som binder samman planetsystem, atomer och atomkärnor ges lite mer utrymme genom att välja ett arbete på mikro och eller makrokosmos. I övrigt kan det vara lämpligt att titta på något hisoriskt eller på en (får lov att vara ganska avtgränsad) tillämpning. 

 

 

 

Om innehållsmål för gymnasiet

Kursplanernas mål inom Ma NO är idag inte tillräckligt tydliga, vilket skapar problem framförallt för nya lärare och de elever som har nya lärare. Därför skriver jag nu på innehållsbaserade kursplaner. Varje mål är ett innehållsmål. Det har ett nummer så att det kan konkretiseras och exemplifieras med arbetsuppgifter som är kopplade till målet. Det är ett spår som jag arbetar på för att jag tror på det och för att skapa en stabilare grund för min egen lärarutövning. Jag utvecklar och diskuterar gärna mina tankar med alla som är intresserade av att förbättra ämnesundervisning i fysik, kemi och matematik.

FysikB-Kursplan-20091122-0900

Innehåll

Innehåll              1

Kursdelar              3

Mekaniska och elektromagnetiska vågor               3

1. Vågor              3

Atom- och kärnfysik              4

2. Atomfysik              4

3. Kärnfysik              4

Mekanik              5

4. Rätlinjig rörelse              5

5. Kroklinjig rörelse              5

6. Rörelsemängd              5

7. Gravitation              6

Elektromagnetism               7

8. Elektriska fält              7

9. Magnetiska fält              7

10. Induktion              8

Orientering om relativitetsteorin och universums utveckling              8

11. Relativitetsteori och kvantfysik              8

12. Astrofysik              9

Kursmål som integreras i samtliga kursdelar              9

Fördjupningsområde              9

 

 

 

Beskriva: Främst med ord (i andra hand ekvationer), sammanfatta (koncist), konkretisera och exemplifiera. Muntligt och / eller skriftligt.

Definera: Främst ange sambandet med hjälp av formelsamlingen och kunna ange alla parametrars innebörd i varje givet exempel.

Lösa: Använda formelsamling och miniräknare (grafritande är tillåten), fysik och matematikkunskaper för att lösa ett givet problem. Producera en lösning som även helt eller delvis täcker in beskriva (främst genom raderna mellan sambanden)) och definiera (främst genom att beskriva de parametrar som ingår i sambanden). I de kursdelar där innehållsmålen mest handlar om lösa krävs därmed att uppgifterna måste hålla sådan nivå att även definiera och beskriva täcks in.

Ibland preciseras Lösa. T ex Grafiskt och / eller laborativt innebär att matematiken för att lösa problemen helt matematiskt inte krävs. Ett urval av lösa-uppgifterna är aven laborativa och / eller simuleringar.

Kunna: Förekommer under lärarnoteringar och innebära att kunskapen ska finnas inlärd utan formelsamling längre eftertanke.

Kursdelar

 

Mekaniska och elektromagnetiska vågor

 

ha kunskap om - - -, mekaniska och elektromagnetiska vågor och deras egenskaper samt kunna beskriva några tillämpningar inom dessa områden

(första halvan av 4:e kursmålet i kursplanen)

 

1. Vågor

Mål  Nr	Innehållsmål (beskriva, definiera, lösa)	Noteringar
101	Beskriva exempel på svängningar i vardagliga och/eller tekniska sammanhang.
102	Definiera våg och harmonisk svängning termerna förlängning, utbredning, amplitud, frekvens och fasskillnad.	Kunna sambandet mellan frekvens och tid. Kunna särskilja mellan partiklars rörelse och vågens rörelse.
103	Lösa problem grafiskt och/eller laborativt med sinusfunktionen för harmonisk rörelse.	Kunna hur resultatet av att ändra en parameter i ekvationen inklusive teckent (+ -) samt  sambanden mellan ω och T.
104	Lösa problem med Hookes lag
105	Beskriva resonans, longitudinella och transversella vågor samt mekaniska vågor, ljudvågor och elektromagnitiska vågor
106	Lösa problem med vågors frekvens, våglängd och våghastighet.
107	Beskriva reflektion och brytning av mekaniska vågor	Kunna vi=vr för brytning samt att f1=f2; v1≠v2 vid brytning
108	Beskriva Böjning, interferens
109	Lösa problem grafiskt och/eller laborativt med konstruktiv och destruktiv interferens
110	Lösa problem med stående vågor i strängar och pipor
111	Lösa problem med Youngs dubbelspalt
112	Lösa problem med Optiskt gitter
113	Beskriva några effekter av ljusabsorbtion och ljusspridning	Ex Varför är himlen blå? solnedgången röd? och olja i en vattenpöl färggrann?
114	Beskriva det elektromagnetiska spektrumet	Beräkningar av v f och l
115	Beskriva mikrovågsugnen	Beräkningar av v f och l

 

 

 

 

Atom- och kärnfysik

 

ha kunskap om atomers struktur, samband mellan energinivåer och atomspektra samt ha kännedom om fotonbegreppet.

 

ha kunskap om joniserande strålning, radioaktivt sönderfall, fission och fusion samt kunna använda massa & energiekvivalensen för att göra beräkningar inom kärnfysiken

 

2. Atomfysik

Innehållsmål

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
201	Beskriva Rutherfords spridningsförsök och atommodell.	Kunna återge såväl tillvägagångssättet som slutsatserna
202	Beskriva spektrallinjer, energikvantat, kvanthypotesen	Kunna sambandet mellan energinivåer och atomspektra
203	Lösa problem med spektrallinjer, energikvantat, kvanthypotesen	Beräkningar av W, f och l (kunna att v är c)
204	Beskriva Bohrs atommodell	Kunna att beräkningar gäller för ”väteliknande” atom
205	Lösa problem med Bohrs atommodell för väte.	Beräkningar av W, f och l samt Wk
206	Beskriva excitera, grundtillstånd, foton, joniserad, emission, absorption, luminiscens, solspektrat
207	Beskriva fotocell, fotoelektrisk effekt och röntgenröret
208	Lösa problem med fotoelektrisk effekt och röntgenröret	Beräkningar av f , l samt Wk, utträdesarbete, fotonenergi, gränsfrekvens. Tröskelspänning.

 

 

3. Kärnfysik

 

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
301	Definiera alfa, beta och gammastrålning	Kunna vad de består av samt genomträngningsförmåga.
302	Lösa problem med halveringstid och sönderfallslagen. Baserat på antal, N och även aktivitet, A.	Kunna utföra en simulering t ex med tärningar
303	Definiera atomkärnans sammansättning genom att förklara beteckningarna Z, A, N och skrivsättet  AZ X
304	Lösa problem genom att teckna  kärnreaktioner (fission och fusion) med införda skrivsättet  AZ X och ange typ av strålning.
305	Lösa problem med massenergi (fission och fusion)

 

Mekanik

 

ha fördjupad kunskap om begreppen kraft, massa, arbete, energi och rörelsemängd samt en förmåga att använda dessa begrepp

 

 

4. Rätlinjig rörelse

 

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
401	Repetition av FyA kursens alla mekanikmål förutom kraftmoment i fysik A-kursen	Så länge rörelse är rätlinjig är det repetition. Dessa kunskaper är helt nödvändiga för att kunna komma vidare med kroklinjig rörelse

 

 

 

 

5. Kroklinjig rörelse

 

 

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
501	Lösa problem grafiskt med s, v, a som vektorer, momentan och medelvärden av v och a med riktning.
502	Lösa problem med kaströrelser (raka och sneda) genom att dela upp rörelsen i x och y led.
503	Lösa problem med cirkelrörelse	De nya sambanden för centripetalacceleration och resultantkraft ska kunna kombineras med tidigare rörelse/kraft samband.

 

6. Rörelsemängd

 

 

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
601	Lösa problem med rörelsemängd, impuls och impulslagen
602	Lösa problem med elastisk, oelastisk och fullständigt oelastisk rak stöt
603	Definiera vad som menas med sned stöt

 

7. Gravitation

 

 

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
701	Lösa problem med Kepler 3:e lag	Kunna visa att den fungerar bra för planeter i solsystemet
702	Lösa problem med Newtons gravitationslag	Kunna koppla ihop med centripetalacc och Newtons 2a lag och räkna på omloppsbana.
703	Definiera likheter skillnader mellan gravitations- och elektriska fält samt Newtons gravitaions lag och Coulombs lag.	Kunna ange fältstyrka i båda typerna av fält. I sammanhanget namnge de andra 2 av fysikens fyra krafter.

Elektromagnetism

 

ha kunskap om elektriska och magnetiska fält, induktion, - - - och deras egenskaper samt kunna beskriva några tillämpningar inom dessa områden

(första halvan av 4:e kursmålet i kursplanen)

 

8. Elektriska fält

 

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
801	Lösa problem med Coulombs lag
802	Definiera homogena och radiella elektriska fält	Kunna rita fältlinjer.
803	Lösa problem med kraft på en partikel i homogena och radiella elektriska fält
802	Lösa problem med arbete i homogena elektriska fält	Kunna bestämma Wk och v hos accelererad partikel.
805	Lösa problem med potentiell energi i homogena elektriska fält	Kunna se likheten till potentiella energin i ett gravitationsfält

 

 

9. Magnetiska fält

 

Mål    Nr	Innehållsmål	Noteringar
901	Definiera nordpol, sydpol, fältlinjer, fältriktning i magnetfält, fältriktning runt en stavmagnet,	Kunna rita fältlinjer
902	Lösa problem med strömledare i magnetfält med sambandet F=BIl och högerhandsregeln	Kunna hur el.fält och magnetiska fält ritas i papperets plan samt in och ut ur papperets plan samt bestämma riktningen på F, B, I
903	Lösa problem med partiklar i rörelse i magnetfält (F=qvB) inklusive uppkomsten av cirkelrörelse	Kunna kombinera magnetiska kraften med centripetalkraften.
904	Lösa problem med magnetfältet som uppkommer runt en rak strömledare
905	Lösa problem med strömspolar inklusive att bestämma riktning på B och I
906	Beskriva orsakerna till magnetism i Elektron (eller atomkärna).Atom.Jorden
907	Lösa problemet att bestämma elektronens massa genom att kombinera samband från olika delar av fysiken (samband för elektriskt fält, magnetiskt fält samt mekanik)	FE= FB samt Wk = ½*mv2

 

10. Induktion

 

 

Mål  Nr	Innehållsmål	Noteringar
1001	Beskriva induktionsfenomenet och Lentz lag genom att använda ord och figur med en spole en stavmagnet och en amperemeter.
1002	Lösa problem med inducerad spänning och Faradays induktionslag i enkla geometrier	Ex rektangulär strömslinga homogent magnetfält.
1003	Beskriva inducerad växelspänning
1004	Lösa proiblem med effekten i en växelströmskrets	Kunna effektivvärde och toppvärde för växelström
1005	Lösa enkla problem med transformatorer	Kunna samband mellan U, I och N
1006	Lösa enkla problem med utstrålningstäthet.	Kunna bestämma solens effekt med en glödlampa, kinderna och tabellvärde på avståndet till solen. Kunna (även här) att elektromagnetisk strålning har c som utbredningshastighet.
1007	Beskriva Wiens förskjutningslag och Stefan Bolttzmanns lag.	Kunna tillämpa formlerna samt kunna skillnaden i kurvans utseende hos diodlampa relatidvt glödlampa.

 

Orientering om relativitetsteorin och universums utveckling

känna till huvuddragen i universums storskaliga utveckling.

Relativitetsteorin nämns inte specifikt i något kurmål men faller in under målet ha fördjupad kunskap om begreppen kraft, massa, arbete, energi och rörelsemängd samt en förmåga att använda dessa begrepp.

 

 

11. Relativitetsteori och kvantfysik

 

 

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
1101	Beskriva mekanikens relativitets princip genom att använda begreppen tröghetssystem och referenssystem och kortfattat kunna beskriva dessa begrepp
1102	Lösa problem där s, t, v, Wk, p ska korrigeras med Lorentzfaktor	Kunna se när relativistisk effekt påverkar (när hastigheten närmar sig ljusets) . På högre nivå kunna bestämma  s, t, v, Wk, p
1003	Lösa problem med fotonens rörelsemängd och deBroigle våglängd

 

12. Astrofysik

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
1201	Beskriva standard modellen för universum (big bang) genom att använda begrepp från fysiken och redogöra för dessa begrepp.	Området lämpar sig för att vara av öppet (beroende på ensilda elevers intresse) Beskrivningen ska dock minst baseras på Universums utvidgning, fördelniningen av helium och väte i universum, tätheten av massa i unversum, den kosmiska bakgrundsstrålningen (existens och variation) Termodynamikens andra lag.
1202	Definiera Hubbles lag, beskriva rödförskjutnbingen/dopplereffekten, beskriva slutet öppet plant universum
1203	Beskriva en stjärnas utveckling och ha med begreppen röd jätte, vit dvärg och svart hål.

 

 

 

 

Kursmål som integreras i samtliga kursdelar

ha utvecklat sin förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten

 

kunna beskriva och analysera samt matematiskt behandla fysikaliska problemställningar med hjälp av adekvata storheter, begrepp och modeller

 

kunna beskriva och analysera några vardagliga, medicinska och tekniska tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller

 

kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken.

 

 

 

Fördjupningsområde

 

I kursen ingår en fördjupad behandling av något eller några områden som väljs utifrån lärares och elevers intresse. Den delen av det kursmålet som området behandlar får därmed en fördjupning. Följande kursmål kan också med fördel innefattas i fördjupningsområdet

 

kunna beskriva och analysera några vardagliga, medicinska och tekniska tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller

 

kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken.

 

Exempel på lämpliga fördjupningsområden är

*Medicinsk fysik

*Biologiska verkningar av strålning

*Astronomi

*Relativitetsteori och kvantfysik

*Växelström/ellära

 

Innehållsmålen ovan behandlar endast översiktligt dessa områden varför de är extra lämpade att göra fördjupning på. Exempelvis elastisk rak stöt är inte lämpligt eftersom det behandlas relativt utförligt samt värmekapacitet är inte lämpligt eftersom det inte ansluter till något innehållsmål i kursen.