Lösa: Använda formelsamling och miniräknare (grafritande är tillåten), fysik och matematikkunskaper för att lösa ett givet problem. Producera en lösning som även helt eller delvis täcker in beskriva (främst genom raderna mellan sambanden)) och definiera (främst genom att beskriva de parametrar som ingår i sambanden). I de kursdelar där innehållsmålen mest handlar om lösa krävs därmed att uppgifterna måste hålla sådan nivå att även definiera och beskriva täcks in.

Ibland preciseras Lösa. T ex Grafiskt och / eller laborativt innebär att matematiken för att lösa problemen helt matematiskt inte krävs. Ett urval av lösa-uppgifterna är aven laborativa och / eller simuleringar.

Kunna: Förekommer under lärarnoteringar och innebära att kunskapen ska finnas inlärd utan formelsamling längre eftertanke.

Kursdelar

Mekaniska och elektromagnetiska vågor

ha kunskap om - - -, mekaniska och elektromagnetiska vågor och deras egenskaper samt kunna beskriva några tillämpningar inom dessa områden

(första halvan av 4:e kursmålet i kursplanen)

1. Vågor

Mål Nr	Innehållsmål (beskriva, definiera, lösa)	Noteringar
101	Beskriva exempel på svängningar i vardagliga och/eller tekniska sammanhang.
102	Definiera våg och harmonisk svängning termerna förlängning, utbredning, amplitud, frekvens och fasskillnad.	Kunna sambandet mellan frekvens och tid. Kunna särskilja mellan partiklars rörelse och vågens rörelse.
103	Lösa problem grafiskt och/eller laborativt med sinusfunktionen för harmonisk rörelse.	Kunna hur resultatet av att ändra en parameter i ekvationen inklusive teckent (+ -) samt sambanden mellan ω och T.
104	Lösa problem med Hookes lag
105	Beskriva resonans, longitudinella och transversella vågor samt mekaniska vågor, ljudvågor och elektromagnitiska vågor
106	Lösa problem med vågors frekvens, våglängd och våghastighet.
107	Beskriva reflektion och brytning av mekaniska vågor	Kunna vi=vr för brytning samt att f1=f2; v1≠v2 vid brytning
108	Beskriva Böjning, interferens
109	Lösa problem grafiskt och/eller laborativt med konstruktiv och destruktiv interferens
110	Lösa problem med stående vågor i strängar och pipor
111	Lösa problem med Youngs dubbelspalt
112	Lösa problem med Optiskt gitter
113	Beskriva några effekter av ljusabsorbtion och ljusspridning	Ex Varför är himlen blå? solnedgången röd? och olja i en vattenpöl färggrann?
114	Beskriva det elektromagnetiska spektrumet	Beräkningar av v f och l
115	Beskriva mikrovågsugnen	Beräkningar av v f och l

Atom- och kärnfysik

ha kunskap om atomers struktur, samband mellan energinivåer och atomspektra samt ha kännedom om fotonbegreppet.

ha kunskap om joniserande strålning, radioaktivt sönderfall, fission och fusion samt kunna använda massa & energiekvivalensen för att göra beräkningar inom kärnfysiken

2. Atomfysik

Innehållsmål

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
201	Beskriva Rutherfords spridningsförsök och atommodell.	Kunna återge såväl tillvägagångssättet som slutsatserna
202	Beskriva spektrallinjer, energikvantat, kvanthypotesen	Kunna sambandet mellan energinivåer och atomspektra
203	Lösa problem med spektrallinjer, energikvantat, kvanthypotesen	Beräkningar av W, f och l (kunna att v är c)
204	Beskriva Bohrs atommodell	Kunna att beräkningar gäller för ”väteliknande” atom
205	Lösa problem med Bohrs atommodell för väte.	Beräkningar av W, f och l samt Wk
206	Beskriva excitera, grundtillstånd, foton, joniserad, emission, absorption, luminiscens, solspektrat
207	Beskriva fotocell, fotoelektrisk effekt och röntgenröret
208	Lösa problem med fotoelektrisk effekt och röntgenröret	Beräkningar av f , l samt Wk, utträdesarbete, fotonenergi, gränsfrekvens. Tröskelspänning.

3. Kärnfysik

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
301	Definiera alfa, beta och gammastrålning	Kunna vad de består av samt genomträngningsförmåga.
302	Lösa problem med halveringstid och sönderfallslagen. Baserat på antal, N och även aktivitet, A.	Kunna utföra en simulering t ex med tärningar
303	Definiera atomkärnans sammansättning genom att förklara beteckningarna Z, A, N och skrivsättet ^A_Z X
304	Lösa problem genom att teckna kärnreaktioner (fission och fusion) med införda skrivsättet ^A_Z X och ange typ av strålning.
305	Lösa problem med massenergi (fission och fusion)

Mekanik

ha fördjupad kunskap om begreppen kraft, massa, arbete, energi och rörelsemängd samt en förmåga att använda dessa begrepp

4. Rätlinjig rörelse

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
401	Repetition av FyA kursens alla mekanikmål förutom kraftmoment i fysik A-kursen	Så länge rörelse är rätlinjig är det repetition. Dessa kunskaper är helt nödvändiga för att kunna komma vidare med kroklinjig rörelse

5. Kroklinjig rörelse

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
501	Lösa problem grafiskt med s, v, a som vektorer, momentan och medelvärden av v och a med riktning.
502	Lösa problem med kaströrelser (raka och sneda) genom att dela upp rörelsen i x och y led.
503	Lösa problem med cirkelrörelse	De nya sambanden för centripetalacceleration och resultantkraft ska kunna kombineras med tidigare rörelse/kraft samband.

6. Rörelsemängd

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
601	Lösa problem med rörelsemängd, impuls och impulslagen
602	Lösa problem med elastisk, oelastisk och fullständigt oelastisk rak stöt
603	Definiera vad som menas med sned stöt

7. Gravitation

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
701	Lösa problem med Kepler 3:e lag	Kunna visa att den fungerar bra för planeter i solsystemet
702	Lösa problem med Newtons gravitationslag	Kunna koppla ihop med centripetalacc och Newtons 2a lag och räkna på omloppsbana.
703	Definiera likheter skillnader mellan gravitations- och elektriska fält samt Newtons gravitaions lag och Coulombs lag.	Kunna ange fältstyrka i båda typerna av fält. I sammanhanget namnge de andra 2 av fysikens fyra krafter.

Elektromagnetism

ha kunskap om elektriska och magnetiska fält, induktion, - - - och deras egenskaper samt kunna beskriva några tillämpningar inom dessa områden

(första halvan av 4:e kursmålet i kursplanen)

8. Elektriska fält

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
801	Lösa problem med Coulombs lag
802	Definiera homogena och radiella elektriska fält	Kunna rita fältlinjer.
803	Lösa problem med kraft på en partikel i homogena och radiella elektriska fält
802	Lösa problem med arbete i homogena elektriska fält	Kunna bestämma Wk och v hos accelererad partikel.
805	Lösa problem med potentiell energi i homogena elektriska fält	Kunna se likheten till potentiella energin i ett gravitationsfält

9. Magnetiska fält

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
901	Definiera nordpol, sydpol, fältlinjer, fältriktning i magnetfält, fältriktning runt en stavmagnet,	Kunna rita fältlinjer
902	Lösa problem med strömledare i magnetfält med sambandet F=BIl och högerhandsregeln	Kunna hur el.fält och magnetiska fält ritas i papperets plan samt in och ut ur papperets plan samt bestämma riktningen på F, B, I
903	Lösa problem med partiklar i rörelse i magnetfält (F=qvB) inklusive uppkomsten av cirkelrörelse	Kunna kombinera magnetiska kraften med centripetalkraften.
904	Lösa problem med magnetfältet som uppkommer runt en rak strömledare
905	Lösa problem med strömspolar inklusive att bestämma riktning på B och I
906	Beskriva orsakerna till magnetism i Elektron (eller atomkärna).Atom.Jorden
907	Lösa problemet att bestämma elektronens massa genom att kombinera samband från olika delar av fysiken (samband för elektriskt fält, magnetiskt fält samt mekanik)	FE= FB samt Wk = ½*mv2

10. Induktion

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
1001	Beskriva induktionsfenomenet och Lentz lag genom att använda ord och figur med en spole en stavmagnet och en amperemeter.
1002	Lösa problem med inducerad spänning och Faradays induktionslag i enkla geometrier	Ex rektangulär strömslinga homogent magnetfält.
1003	Beskriva inducerad växelspänning
1004	Lösa proiblem med effekten i en växelströmskrets	Kunna effektivvärde och toppvärde för växelström
1005	Lösa enkla problem med transformatorer	Kunna samband mellan U, I och N
1006	Lösa enkla problem med utstrålningstäthet.	Kunna bestämma solens effekt med en glödlampa, kinderna och tabellvärde på avståndet till solen. Kunna (även här) att elektromagnetisk strålning har c som utbredningshastighet.
1007	Beskriva Wiens förskjutningslag och Stefan Bolttzmanns lag.	Kunna tillämpa formlerna samt kunna skillnaden i kurvans utseende hos diodlampa relatidvt glödlampa.

Orientering om relativitetsteorin och universums utveckling

känna till huvuddragen i universums storskaliga utveckling.

Relativitetsteorin nämns inte specifikt i något kurmål men faller in under målet ha fördjupad kunskap om begreppen kraft, massa, arbete, energi och rörelsemängd samt en förmåga att använda dessa begrepp.

11. Relativitetsteori och kvantfysik

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
1101	Beskriva mekanikens relativitets princip genom att använda begreppen tröghetssystem och referenssystem och kortfattat kunna beskriva dessa begrepp
1102	Lösa problem där s, t, v, Wk, p ska korrigeras med Lorentzfaktor	Kunna se när relativistisk effekt påverkar (när hastigheten närmar sig ljusets) . På högre nivå kunna bestämma s, t, v, Wk, p
1003	Lösa problem med fotonens rörelsemängd och deBroigle våglängd

12. Astrofysik

Mål Nr	Innehållsmål	Noteringar
1201	Beskriva standard modellen för universum (big bang) genom att använda begrepp från fysiken och redogöra för dessa begrepp.	Området lämpar sig för att vara av öppet (beroende på ensilda elevers intresse) Beskrivningen ska dock minst baseras på Universums utvidgning, fördelniningen av helium och väte i universum, tätheten av massa i unversum, den kosmiska bakgrundsstrålningen (existens och variation) Termodynamikens andra lag.
1202	Definiera Hubbles lag, beskriva rödförskjutnbingen/dopplereffekten, beskriva slutet öppet plant universum
1203	Beskriva en stjärnas utveckling och ha med begreppen röd jätte, vit dvärg och svart hål.

Kursmål som integreras i samtliga kursdelar

ha utvecklat sin förmåga att planera och genomföra experimentella undersökningar samt muntligt och skriftligt redovisa och tolka resultaten

kunna beskriva och analysera samt matematiskt behandla fysikaliska problemställningar med hjälp av adekvata storheter, begrepp och modeller

kunna beskriva och analysera några vardagliga, medicinska och tekniska tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller

kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken.

Fördjupningsområde

I kursen ingår en fördjupad behandling av något eller några områden som väljs utifrån lärares och elevers intresse. Den delen av det kursmålet som området behandlar får därmed en fördjupning. Följande kursmål kan också med fördel innefattas i fördjupningsområdet

kunna beskriva och analysera några vardagliga, medicinska och tekniska tillämpningar med hjälp av fysikaliska begrepp och modeller

kunna diskutera miljöfrågor och etiska frågor med anknytning till fysiken.

Exempel på lämpliga fördjupningsområden är

*Medicinsk fysik

*Biologiska verkningar av strålning

*Astronomi

*Relativitetsteori och kvantfysik

*Växelström/ellära

Innehållsmålen ovan behandlar endast översiktligt dessa områden varför de är extra lämpade att göra fördjupning på. Exempelvis elastisk rak stöt är inte lämpligt eftersom det behandlas relativt utförligt samt värmekapacitet är inte lämpligt eftersom det inte ansluter till något innehållsmål i kursen.

Vidarporten

fredag 18 september 2009

FysikB-Kursplan-20091122-0900